Vad är ett legat i ett testamente?

Kort svar: Ett legat är en särskild förmån i ett testamente – till exempel en viss sak, ett bestämt penningbelopp, en nyttjanderätt eller rätt till ränta/avkomst. Den som får legatet kallas legatarie. Det skiljer sig från en universell testamentstagare, som får hela kvarlåtenskapen, en andel av den eller överskottet. (Ärvdabalken 11 kap. 10 §.)

Med andra ord: legat = “den här grejen / den här summan”. Universellt förordnande = “en del av boet som helhet”.

Varför spelar skillnaden roll?

Det är inte bara juridisk terminologi. Skillnaden påverkar:

• Vem som är dödsbodelägare – universella testamentstagare är det i regel; legatarier är det normalt inte.
• När egendomen ska lämnas ut – legat ska som huvudregel utgå ur oskiftat bo och räknas inte av på en viss lott (ÄB 11 kap. 2 §).
• Vad som händer om boet inte räcker – det finns lagregler om företräde och nedsättning.
• Bouppteckningen – testamentet bifogas, och rollerna måste anges rätt.

Exempel på legat

• “Min brorson ska få min klocka.”
• “Min vän ska få 50 000 kronor.”
• “Min syster får bo kvar i sommarstugan under sin livstid.” (nyttjanderätt)
• “Min guddotter får räntan av ett visst belopp.”

I alla dessa fall är det en särskild förmån – inte en procentuell andel av hela kvarlåtenskapen.

Universell testamentstagare – kort jämförelse

Universell testamentstagare är den som sätts i arvinges ställe genom att få:

• kvarlåtenskapen i sin helhet, eller
• en viss andel, eller
• överskottet därefter.

Exempel: “Min sambo ska ärva allt” eller “Mina två barnbarn ska dela lika på det som återstår.”
Universella testamentstagare har andelsrätt i boet och är därför typiskt dödsbodelägare. En legatarie har i stället rätt till just den angivna förmånen.

Vad händer om egendomen inte finns kvar?

Om testamentet ger bort viss egendom och den inte finns i kvarlåtenskapen, är förordnandet utan verkan (ÄB 11 kap. 4 §). Det går alltså inte automatiskt att kräva “motsvarande värde” bara för att saken saknas – om inte testamentet uttryckligen säger något annat.

Är egendomen belastad med panträtt eller liknande får testamentstagaren i regel inte ersättning av det skälet (ÄB 11 kap. 5 §).

Vad händer om alla legat inte kan utgå?

Om boet inte räcker till alla legat gäller bland annat:

• Legat som avser viss egendom har företräde framför andra legat.
• I övrigt sker nedsättning efter legatens värde (ÄB 11 kap. 3 §).

Det är en av anledningarna till att formuleringar bör vara genomtänkta – särskilt om ni kombinerar flera penninglegat med saklegat.

Laglott – gränsen ni inte kan testamentera bort hur som helst

Bröstarvingar (barn, barnbarn osv. i rakt nedstigande led) har rätt till laglott, som är hälften av den arvslott de skulle ha fått enligt lag. För att få ut laglotten kan bröstarvinge påkalla jämkning av testamentet (ÄB 7 kap.).
Vid jämkning, om testamentet inte säger annat, gäller bland annat att legat utgår före förordnande till universell testamentstagare, och att legat som avser viss egendom utgår före annat (ÄB 7 kap. 3 §). Det betyder inte att laglotten försvinner – det reglerar i vilken ordning förordnanden får stå tillbaka.

Praktisk konsekvens: ni kan ge bort saker och summor i testamente, men ni kan inte fritt “nolla” barns laglott. Vid mer avancerade familjeförhållanden (särkullbarn, efterarv, enskild egendom) är det ofta klokt att låta en jurist gå igenom texten innan underskrift.

Legat och bouppteckningen

När någon avlidit ska testamentet normalt bifogas bouppteckningen. Legatarien är oftast inte dödsbodelägare, men uppgiften om legatet hör hemma i bilden av hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Universella testamentstagare ska däremot hanteras som delägare i förvaltningen fram till skifte.

Läs mer: Vad är en dödsbodelägare?

Tips om ni skriver testamente med legat

1. Var konkret – “min oljemålning av X som hänger i vardagsrummet” är tydligare än “min tavla”.
2. Tänk på om saken kan saknas – vill ni att motsvarande belopp ska utgå i stället? Skriv det i så fall.
3. Räkna grovt – många penninglegat + laglott + skulder kan göra att allt inte får plats.
4. Separera roller – blanda inte ihop “min vän får 20 000” med “min vän ska ärva hälften”.
5. Förvara originalet säkert och berätta för någon betrodd var det finns.

Vanliga frågor

Är en legatarie dödsbodelägare?

Normalt nej. Legatarien har rätt till den särskilda förmånen, men delar inte den generella förvaltningen av dödsboet på samma sätt som arvingar och universella testamentstagare.

Kan jag ge bort både saker och en andel i samma testamente?

Ja. Många testamenten kombinerar saklegat/penninglegat med universella förordnanden. Ordningen och tydligheten spelar stor roll om boet blir knappt eller om laglott begärs.

Måste legatet vänta till arvskiftet?

Huvudregeln är att legat utgår av oskiftat bo. I praktiken väntar många ändå tills tillgångar och skulder är klarlagda via bouppteckningen – särskilt vid penninglegat. Enskilda fall kan skilja sig åt.

Vad gäller om legatarien avlidit före testator?

Huvudregeln är mer nyanserad: avkomlingar kan träda i stället om de också skulle ha varit arvsberättigade efter testator (ÄB 11 kap. 6 §). Annars kan förordnandet falla. Formulera gärna en reservplan i testamentet om det är viktigt för er.

Kort sammanfattning

• Legat = särskild gåva i testamentet (sak, summa, nyttjanderätt m.m.).
• Legatarie ≠ automatiskt dödsbodelägare.
• Universell testamentstagare = andel/helhet/överskott och typiskt delägare.
• Finns inte saken kvar kan saklegatet falla.
• Räcker inte boet finns lagregler om företräde och nedsättning.
• Laglott skyddar bröstarvingar även mot testamente.

---

Skriv testamente · Läs vad som händer utan testamente · Behöver ni hantera ett dödsbo nu? Bouppteckning