Tilläggsbouppteckning
Om nya tillgångar eller skulder upptäcks efter att bouppteckningen har registrerats måste en tilläggsbouppteckning göras.
När behövs tilläggsbouppteckning?
En tilläggsbouppteckning ska göras om det efter bouppteckningen framkommer:
- Nya tillgångar som inte var upptagna (t.ex. ett okänt bankkonto, aktier, fordringar)
- Nya skulder som inte var kända vid förrättningen
- Fel i bouppteckningen (t.ex. felaktig värdering som väsentligt påverkar)
Tidsfrister
Tilläggsbouppteckning ska göras inom en månad från att den nya tillgången eller skulden upptäcktes.
Förrättning ska sedan hållas inom tre månader från upptäckten.
Hur görs tilläggsbouppteckning?
- Kalla samtliga dödsbodelägare och efterarvingar (samma som vid ursprungliga bouppteckningen)
- Håll en ny förrättning med samma formkrav (bouppgivare, två förrättningsmän)
- Upprätta tilläggsbouppteckningen som hänvisar till den ursprungliga bouppteckningen
- Skicka in till Skatteverket för registrering
Innehåll i tilläggsbouppteckningen
- Hänvisning till den ursprungliga bouppteckningen (datum och diarienummer)
- Beskrivning av vad som har tillkommit eller ändrats
- Uppgift om när tillgången/skulden upptäcktes
- Underskrifter av bouppgivare och förrättningsmän
Om arvet redan skiftats
Om arvet redan har delats mellan arvingarna och nya tillgångar upptäcks:
- Gör tilläggsbouppteckning
- Gör ett tilläggskifte av de nytillkomna tillgångarna
- Nya skulder kan behöva täckas av arvingarna (dock normalt max det värde de erhållit)
Konsekvenser av att inte göra tilläggsbouppteckning
- Skatteverket kan förelägga vite
- Skattemässiga problem kan uppstå
- Arvingarna kan hållas ansvariga för skulder
Tips
- Spara alla dokument från bouppteckningen
- Kontrollera noggrant att alla konton och tillgångar är medtagna
- Om du upptäcker något nytt – agera snabbt