Vem är dödsbodelägare?
Dödsbodelägarna är de personer som gemensamt företräder och förvaltar dödsboet fram till dess att arvet skiftas. Det är viktigt att veta vem som är dödsbodelägare eftersom dessa personer måste vara överens om beslut som rör dödsboet.
Vilka kan vara dödsbodelägare?
Följande personer kan vara dödsbodelägare:
1. Efterlevande make eller registrerad partner
Efterlevande make är nästan alltid dödsbodelägare, antingen på grund av:
- Sin arvsrätt efter den avlidne, eller
- Att bodelning ska göras
2. Efterlevande sambo
En sambo är dödsbodelägare om bodelning ska göras. Detta förutsätter att sambon begär bodelning senast vid bouppteckningen.
3. Arvingar
Arvingar som ärver på grund av den legala arvsordningen är dödsbodelägare:
- Bröstarvingar (barn, barnbarn) – första arvsklassen
- Föräldrar, syskon, syskonbarn – andra arvsklassen
- Far- och morföräldrar, kusiner – tredje arvsklassen
4. Universella testamentstagare
Personer som enligt testamente får en andel av dödsboet (t.ex. "hälften av min kvarlåtenskap") är dödsbodelägare.
Observera: Legatarier – de som får en specifik sak eller ett bestämt belopp enligt testamente – är inte dödsbodelägare.
Efterarvingar är inte dödsbodelägare
Om en efterlevande make ärver före gemensamma barn blir barnen efterarvingar. De är inte dödsbodelägare i den först avlidne förälderns dödsbo, utan får ut sitt arv först när även den efterlevande föräldern avlider.
Efterarvingar ska kallas till bouppteckningen men har inte samma rättigheter som dödsbodelägare.
Särkullbarn
Om den avlidne hade barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken (särkullbarn) ärver dessa barn direkt. De är dödsbodelägare och har rätt att få ut sitt arv omedelbart.
Praktisk betydelse
Att vara dödsbodelägare innebär:
- Rätt att delta i förvaltningen av dödsboet
- Måste vara överens med övriga dödsbodelägare om beslut
- Ska kallas till bouppteckningsförrättningen
- Har rätt att ta del av all information om dödsboet