Vem får upprätta en bouppteckning?
En bouppteckning kan göras privat. Då ska en av er efterlevande som bäst känner till dödsboets egendom utses till bouppgivare och lämna uppgifter om dödsboet.
Bouppgivaren
Bouppgivaren är den person som bäst känner till dödsboet. Det kan till exempel vara:
- Den efterlevande maken/makan
- Ett barn till den avlidne
- En annan nära släkting
Bouppgivaren behöver inte vara dödsbodelägare, utan kan vara en utomstående person som känner till boet väl. Om den avlidne hade god man kan denne vara bouppgivare.
Bouppgivarens ansvar
Bouppgivaren ska:
- Vara närvarande vid bouppteckningsförrättningen (kan inte företrädas genom ombud)
- Berätta allt hen känner till om dödsboet
- Underteckna bouppteckningen och på heder och samvete intyga att uppgifterna är riktiga
Förrättningsmännen
Bouppgivaren ska också utse två utomstående förrättningspersoner (tidigare kallade förrättningsmän). Det är två personer som inte på grund av lag eller testamente har rätt att ärva den avlidna.
Krav på förrättningsmännen
Förrättningsmännen:
- Måste vara fysiska personer (inte juridiska personer som företag)
- Får inte vara dödsbodelägare eller efterarvingar
- Får inte vara fullmaktshavare eller förmyndare för någon dödsbodelägare
- Kan vara mer avlägsna släktingar till den avlidne, eller helt utomstående personer
- Det finns inga formella jävsregler – den som är gift med en dödsbodelägare kan vara förrättningsman
Förrättningsmännens uppgift
Förrättningsmännen intygar att:
- Allt har blivit riktigt antecknat
- Tillgångarna har värderats efter bästa förstånd
De båda förrättningsmännen behöver inte vara närvarande samtidigt vid förrättningen. En av dem kan i efterhand kontrollera och granska att allt blivit korrekt.
Alternativ: Boutredningsman
Om dödsbodelägarna inte kan komma överens, eller om det finns komplicerade juridiska frågor, kan man vända sig till tingsrätten för att få en boutredningsman utsedd. Boutredningsmannen tar då över förvaltningen av dödsboet.