Hoppa till innehåll
    Nytt samarbete: Cynk försäkringsinventering. Läs mer om samarbetet med Cynk
    Arva

    Guide

    Bouppteckning – så gör du, regler och kostnad 2026

    En bouppteckning är det första juridiska steget efter ett dödsfall. Här går vi igenom hela vägen: vem som ansvarar, vilka frister som gäller, hur förrättningen går till, vad som ska tas upp och vad som ändrades den 1 juli 2026.

    Granskad av Simon Dicksved, jurist och partner · Senast granskad 16 november 2026

    Vad är en bouppteckning?

    En bouppteckning är en skriftlig förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen. Den visar också vilka som är dödsbodelägare och arvingar, och om det finns testamente, äktenskapsförord eller försäkringar. Bouppteckningen registreras hos Skatteverket och fungerar därefter som dödsboets legitimationshandling: banker, Lantmäteriet och andra kräver den innan något kan föras över eller säljas.

    Kravet finns i 20 kap. ärvdabalken. Om den avlidne var gift görs i regel en bodelning, och då tas även makens tillgångar och skulder upp i bouppteckningen.

    Vem ska göra den och när?

    Ansvaret ligger på den som förvaltar dödsboet, oftast dödsbodelägarna gemensamt. En av dem, eller någon annan som känner till boet bäst, blir bouppgivare och intygar på heder och samvete att uppgifterna är riktiga.

    • Inom 3 månader från dödsfallet ska förrättningen hållas.
    • Inom 1 månad efter förrättningen ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket.
    • Behövs mer tid kan ni ansöka om anstånd hos Skatteverket innan tremånadersfristen gått ut.

    Läs mer i hur lång tid en bouppteckning tar.

    Bouppteckning steg för steg

    1. Ta reda på vilka som är dödsbodelägare. Make eller sambo, arvingar enligt lag och eventuella universella testamentstagare. Beställ ett släktutredningsunderlag från Skatteverket vid behov.
    2. Samla underlag. Saldobesked per dödsdagen från banker, värdepappersdepåer, fastighets- och fordonsinformation, försäkringsbesked, skulder och fakturor, testamente och äktenskapsförord.
    3. Utse två förrättningspersoner och bestäm tid för förrättningen.
    4. Kalla dödsbodelägarna och övriga som ska kallas, i god tid och på ett sätt som går att visa i efterhand.
    5. Håll förrättningen. Gå igenom tillgångar och skulder, värdera egendomen och anteckna vilka som var närvarande.
    6. Skriv under. Bouppgivaren och båda förrättningspersonerna undertecknar.
    7. Lämna in originalet till Skatteverket tillsammans med nödvändiga bilagor.

    Vill du hellre göra allt i ett flöde? Så fungerar Arvas bouppteckning.

    Förrättning, förrättningspersoner och kallelse

    Förrättningen är mötet där bouppteckningen upprättas. Den leds av två förrättningspersoner som ska vara kunniga och trovärdiga och som inte själva är dödsbodelägare. De värderar egendomen och skriver under.

    Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen, liksom efterarvingar och testamentstagare som berörs. Kallelsen behöver inte ha en viss form, men ni måste kunna visa att den skickats i tid. Det räcker att de kallade får möjlighet att närvara; de behöver inte komma.

    Vad ska tas upp i bouppteckningen?

    • Uppgifter om den avlidne, dödsbodelägare och övriga kallade.
    • Alla tillgångar per dödsdagen: bankkonton, värdepapper, fastigheter, bostadsrätter, fordon, lösöre och fordringar.
    • Alla skulder per dödsdagen, samt begravningskostnader.
    • Testamente, äktenskapsförord och försäkringar (försäkringar med förmånstagare ingår inte i dödsboet men ska antecknas).

    Gift: även efterlevande makes tillgångar och skulder tas upp, uppdelat på giftorättsgods och enskild egendom, eftersom en bodelning ska göras. Sambo: samboegendom tas bara upp om den efterlevande sambon begär bodelning. Ogift: bara den avlidnes egna tillgångar och skulder.

    Nya regler från 1 juli 2026

    Från den 1 juli 2026 gäller ändrade regler för bouppteckningar. De viktigaste för den som gör en bouppteckning:

    • Förrättningspersoner: kraven på dem som förrättar bouppteckningen har förtydligats.
    • Personnummer ska anges för alla som har kallats till förrättningen, inte bara för dödsbodelägarna.
    • Ingen bestyrkt kopia behöver längre skickas in; Skatteverket tar emot handlingen utan krav på bestyrkt kopia.

    Arvas bouppteckning följer de nya reglerna.

    Inlämning till Skatteverket och handläggningstid

    Originalet skickas till Skatteverket tillsammans med eventuella bilagor som testamente, äktenskapsförord och kallelsebevis. Skatteverket granskar och registrerar bouppteckningen och skickar sedan tillbaka den. Handläggningen tar ofta några veckor men kan ta längre tid vid hög belastning. Ofullständiga handlingar skickas tillbaka för komplettering, vilket förlänger tiden.

    Dödsboanmälan i stället för bouppteckning

    Om tillgångarna bara räcker till begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet, och det inte finns fastighet eller tomträtt, kan kommunens socialnämnd göra en dödsboanmälan. Den ersätter bouppteckningen. Kontakta kommunen där den avlidne var folkbokförd.

    Tilläggsbouppteckning

    Hittar ni en tillgång eller skuld efter att bouppteckningen registrerats, eller var något fel, görs en tilläggsbouppteckning inom en månad från upptäckten. Läs mer om tilläggsbouppteckning.

    Vad kostar en bouppteckning?

    • Själv på papper: i princip kostnadsfritt, men tidskrävande och lätt att göra formella fel.
    • Med Arva: 1 089 kr för en färdig bouppteckning, med vägledning, uträkningar och korrekt formulering.
    • Jurist eller begravningsbyrå: ofta 5 000–15 000 kr eller mer, beroende på boets storlek.

    Se hela genomgången i vad kostar en bouppteckning.

    Vanliga frågor om bouppteckning

    Mer läsning: guide för bouppgivare · granskning av bouppteckning.

    Gör bouppteckningen tillsammans med Arva

    Du börjar utan konto och får vägledning hela vägen.